Waste2Place omprövar hur man deponerar gråberg och skapar slutgiltiga landformer. Att ha kunskapen och verktygen för att genomföra detta kommer att bidra till att återföra gruvområden till människor och natur.
Waste2Place-projektet, som finansieras av Swedish Mining Innovation, drivs av Frida Holst and Matt Baida från VAST Landscape Architecture. Tillsammans med tio partners från industrin, experter och den akademiska världen vill de ta itu med den långsiktiga ansvarsrisken och, i många fall, det kostsamma löpande underhållet av nuvarande landformslösningar för gråberg.
– Utmaningen är att dagens lösninar för gråbergsdeponier prioriterar kostnadseffektiv deponering framför miljöprestanda, vilket inte är förenligt med företagets mål eller samhällets förväntningar. Förlust av biologisk mångfald, negativ visuell påverkan och förlust av försörjningsmöjligheter och kultur kan förknippas med nuvarande praxis. Allt detta har en negativ inverkan på ett företags sociala licens att bedriva verksamhet, vilket kan påverka dess förmåga att få framtida gruvtillstånd. Men viktigast av allt är att mark som förstörts av gruvdrift ofta lämnas oanvändbar för lokalsamhället, förklarar Matt Baida.
Vilka resultat förväntar ni er?
– Vi tittar holistiskt på det geomorfologiska tillvägagångssättet, inklusive identifiering av referensplatser, design, gruvplanering, genomförande av byggnation, metoder för återvegetering och övervakning av landformens prestanda. Vart och ett av dessa områden har viktiga resultat som tillsammans sammanför orelaterad kunskap, vetenskapliga metoder, tekniker, processer och teknologier för att skapa en svenskcentrerad geomorfisk återvinningsverktygslåda.
Vad kan du berätta om metoden för att utveckla den här verktygslådan?
– Projektet kretsar kring geomorfisk landformsdesign och implementering, som har använts internationellt för att skapa långsiktigt stabila landformer, driva ekologisk återhämtning, minska visuell påverkan och skapa användbara landskap efter gruvdrift. Metoden är erkänd som bästa tillgängliga teknik (BAT) i EU, men den är fortfarande inte allmänt känd eller använd.
Grunden för konsortiet var att tillföra ny expertis till gruvindustrin för att bidra till innovation och nytänkande kring den geomorfiska metoden. Och att ha industriella partners gör naturligtvis att projektresultaten anpassas specifikt till aktuella smärtpunkter i branschen.
– En viktig utmaning för oss har varit att skapa en miljö för kunskapsdelning med en agenda för problemlösning, idégenerering, kunskapsdelning och samskapande. Vi har uppnått detta genom frekvent och strukturerad intern kommunikation och workshops för samarbete.
Vilka blir nästa steg mot implementering när det här projektet är avslutat?
– Gruvindustrin är en resultatbaserad industri. För att det geomorfiska arbetssättet ska kunna växa i Skandinavien behöver vi därför projekt i pilot- eller driftskala. Vi kommer att försöka utveckla dessa tillsammans med våra branschpartner och andra företag inom EU som skulle kunna dra nytta av våra projektresultat, avslutar Matt.
