En ny studie av gruvtillstånd i Sverige belyser viktiga frågeställningar med betydelseför pågående debatt om tillståndsprocesser. Resultaten, som presenteras i september 2024 syftar till att bidra med ökad kunskap kring hur tillståndsprocesserna kan förbättras för att inte försvåra innovation och utveckling utan att tumma på miljökrav. Studien är genomförd av en arbetsgrupp bestående av forskare och representanter från industri och intresseorganisationer med stöd av Swedish Mining Innovation, Sveriges nationella innovationsprogram för gruv- och metallproducerande industri.
Samarbetspartners i projektet är LKAB, Boliden, Kaunis Iron, Svemin, Swedish Geological, Luleå tekniska universitet (LTU) och Kungliga tekniska högskolan (KTH). Lotta Lauritz, bolagsjurist inom miljö, LKAB, berättar om projektet och vad man hoppas att resultaten leder till.
Hur länge har projektet pågått?
Projektet föregicks av ett kortare strategiskt projekt där några frågor som bedömdes särskilt viktiga och intressanta gällande tillståndsprocesserna utkristalliserades. Arbetet i det nu snart genomförda projektet påbörjades i slutet av 2022 men kom i gång ordentligt i januari 2023.
Berätta kort om de viktigaste slutsatserna i projektet?
Förfarandet med domstolar som första prövningsinstans i de större tillståndsmålen, där gruvor alltid ingår, är inte tidigare analyserat ur ett effektivitets- eller rättssäkerhetsperspektiv – varken innan det infördes eller därefter. Det är också en egenartad ordning för Sverige som vi inte hittar i andra länder. När det gäller EU:s vattendirektiv, som också berör alla gruvverksamheter i Sverige, har också ett antal egenheter i den svenska implementeringen och beslutsprocesserna kring det studerats. Som exempel kan nämnas undantagsmöjligheterna och indelningen i relativt små vattenförekomster som påverkar hur bedömningarna faller ut i en viss prövning.
Hur skulle du säga att resultaten i projektet bidrar att lösa utmaningarna kring tillståndsprocesser?
Jag tror att den systematiska genomgången kring besluten om att införa domstolarna som tillståndsprövande instans kan möjliggöra för en fortsatt saklig analys av lämpligheten och konsekvenserna. Även om domstolarna utifrån sina förutsättningar gör ett bra arbete tror jag det är nödvändigt att vi kan diskutera om det finns systemfel som behöver åtgärdas i den svenska prövningsprocessen. De internationella utblickarna som gjorts inom ramen för projektet är också viktiga i sammanhanget. När det gäller vattendirektivet har det under lång tid funnits farhågor och inneburit krav på anpassningar som kan ifrågasättas ur ett miljö- och resursperspektiv, samtidigt som det från beslutande instanser inte uppfattats finnas någon vilja att se vad som kan och bör åtgärdas.
Tydliga problembeskrivningar på juridisk grund kan förhoppningsvis bidra till ändringar även här. På ett allmänt plan tycker jag mig också se att vi från gruvföretagen och akademierna haft stort utbyte av varandra under projektarbetet och att vi kunnat mötas på ett konstruktivt sätt från våra respektive infallsvinklar. Så har det ju varit när det gäller teknik- och miljöforskning under lång tid men mer ovanligt när det gäller samhällsinriktat och juridiskt forskningsarbete.
Hur gick ni till väga och vilka utmaningar mötte ni längs vägen?
Projektet föregicks som sagt av ett förprojekt där frågeställningarna som vi ville fördjupa oss i gallrades ut. En av de största utmaningarna har varit att i möjligaste mån hålla politiska ställningstaganden utanför arbetet. Syftet har varit att ge underbyggda och sakliga underlag för politiska ställningstaganden, inte att bedriva politik. Det finns ingen solklar gräns i frågorna som rör juridik och politik men jag tycker att man lyckats hålla en tydlig rågång i de olika delprojekten.
Att hitta rätt deltagare i projektet var en viktig del. LTU kändes självklara men vi ville också ha erfarna jurister med intresse för de processuella frågorna men som kunde granska miljötillståndsförfarandet lite utifrån. Till slut hittade vi KTH och projektdeltagarna därifrån som hade det vi sökte. Swedish Geological som en tredje projektpartner blev ett bra komplement med upparbetad tidigare kunskap om det internationella perspektivet som man kunnat arbeta vidare från. Från gruvbolagens sida har vi bidragit med våra erfarenheter och problemformuleringar. Tiden har varit en utmaning för oss alla. Arbetet inom bolagen med bland annat miljöprövningarna är omfattande och krävande och med tider som ska hållas. Det är svårt att prioritera ett mer långsiktigt grundarbete i en sådan vardag, samtidigt som det varit viktigt att det är just de individer som möter utmaningarna i tillståndsprocesserna som kunna bidra med erfarenheterna.
Vad är nästa steg?
Vi hoppas att den pågående Miljötillståndsutredningen finner materialet intressant. Den nybildade Miljörättsföreningen Norr har visat intresse för ett webb-seminarium i höst med ett tema just kring Mark-och miljödomstolarnas roll i tillståndsprocesserna. Vi hoppas att rapportförfattarna då kan delta. Det genomförda arbetet har avsett några avgränsade frågeställningar. Det finns helt säkert fler teman som skulle kunna bearbetas på samma sätt, så en förhoppning är att fler projekt med motsvarande upplägg ska komma till stånd framöver.
Projektets tre delrapporter planeras vara klara och göras tillgängliga i september.
