Proaktivt arbete med biologisk mångfald kommer att spara tid i tillståndsprocesserna
Swedish Mining Innovations strategiska projekt ”Svensk gruvindustris färdplan för biologisk mångfald” har pågått sedan slutet av 2019. Så här drygt halvvägs in i projektet har vi fått en lägesrapport från projektledaren Tove Hägglund på Ecogain.
Tove kommer även att vara med oss på Swedish Mining Innovation Program day den 1 oktober för att berätta mer om projektet, då är alla välkomna att lyssna.
Drygt halvvägs genom projekttiden, hur går det för er?
– Tack, det går bra! Vi har ett otroligt engagemang och stark framdrift enligt plan. Det har också varit mycket nyfikenhet från andra branschorganisationer på det här projektet, flera är intresserade att göra något motsvarande för sina respektive branscher.
Projektet ska göra arbete med ökad biologisk mångfald lönsamt även för gruvbolagen. Hur ska det gå till?
– För det första kommer proaktivt arbete med biologisk mångfald att spara tid i tillståndsprocesserna genom att branschens egen kompetens ökar. För det andra har banker och finansiella institut har börjat intressera sig för biologisk mångfald och ställer allt mer krav på hållbarhet. Kan gruvnäringen därför visa på en proaktivt hållbar drift ur biologisk mångfaldsaspekten så lär det bli lättare att få kapital. Och för det tredje så kommer en ökad spårbarhet av metallers ursprung göra att kunderna så småningom kommer att kunna göra ett medvetet val, det öppnar för en diversifierad prisbild. Det kommer gynna de svenska producenterna.
När det gäller ett sånt här nytt projekt om biologiska mångfald och gruvnäring, vad är de största utmaningarna?
– Jag tror att vi har de största utmaningarna framför oss, hur vi tar det vidare och att förankrar konceptet och implementerar nya arbetssätt. En annan utmaning handlar om att överhuvudtaget hitta mätbara mål för biologisk mångfald. Där kan man jämföra med hur man inom klimatarbetet har enats om att beräkna koldioxidekvivalenter. Något motsvarande finns ännu inte för biologisk mångfald.
Det här året har inte varit sig likt, vad händer med FN:s super year for nature and biodiversity?
– Coronan har ju blivit ett rejält bakslag för hela samhället men FN:s supermiljöår har faktiskt blivit en digital satsning istället, det är imponerande att se att det trots allt har kunnat genomföras. Den stora konferensen om konventionen om biologisk mångfald som skulle ha hållits i Kina i oktober är framflyttad till våren 2021. Men alla förberedande arbeten pågår, det är mycket positivt. Pandemin har dessutom gjort att vi fått upp ögonen för hur vi behandlar naturen och naturresurser och vår mark. Just nu görs många kopplingar till att den här pandemin uppstått för att trycket på den biologiska mångfalden är för stort, djurens livsutrymmen är för litet och att de därför söker sig in i våra samhällen. Då ökar risken för att virus av den här typen att hoppa från en art till en annan som varit fallet med coronaviruset.
Vad drar ni för slutsatser av det?
– Att det är oerhört svårt att förutse risker med att utarma naturen. Men desto viktigare att jobba med att återinvestera i naturen.
Den här intervjun är producerad av Svemin.
Mer information
Svensk gruvnärings nuvarande och framtida förhållande till biologisk mångfald
